Skogsskötselplanen är gjord av Mellanskog, som Karin Perers nyligen blev ordförande för. Med sina 32 200 medlemmar är det Sveriges näst största skogsägareförening.
–Pappa Sven drev jordbruket och skötte skogen själv. Det var naturligt att vi barn var med, säger Karin.
Släktgården i Mörtarbo har 150 hektar skog och 20 hektar åkermark. I fyra led har kvinnorna på gården varit skogsägare.
I dag är det Karin, systern Maria och mamma Anne-Marie som äger skogen. De representerar den nya tidens skogsägare som har yrkesarbete utanför gården och som hyr in folk via Mellanskog att röja och avverka.
–Det var strategiskt av Mellanskog att välja en ordförande som mig med bred samhällskunskap och många kontaktytor. Jag är ett exempel på en modern skogsägare, yrkesverksam i annan bransch och samtidigt med stort engagemang i skogen.
Skogen har av tradition varit männens värld. Tung, tuff och med manligt språk.
– Sönerna ska lära sig röja, döttrarna ska gå hem och fråga pappa. Jag brukar normalt inte tänka på genus, men i skogen gör jag det. Här finns fortfarande en manlig attityd, säger Karin.
–Vi kvinnliga skogsägare måste skaffa oss kunskap om skogen för att stå emot.
Och här kommer skogsskötselplanen in. Den gör det möjligt för skogsägaren att hålla reda på skogens ålder, när det ska röjas och gallras, och vilka kultur- och naturhänsyn som ska tas.
–Jag brukar ringa Maria och hon kikar på kartan på sin dator och så frågar vi varandra ”tycker du att vi ska kosta på en röjning i år i det här området?” Det är väldigt smidigt, säger Karin.
Familjeskogsbruk är bättre än de stora kommersiella skogsbolagen på att ta hänsyn till andra värden än de rent ekonomiska, är Karin övertygad om. I hennes skog har man rensat vid gamla boplatser, slaggstensgrunder och hagar.
– Vi tänker inte kortsiktigt. Vi tänker även på hur skogen ska se ut för barnbarnen.
– Det roligaste med att vara skogsägare är att se det långa perspektivet. Att veta att det vi gör nu påverkar människors liv om 100 år.
– Ur produktionssynpunkt är det mest lönsamt att sälja skogen som timmer. Klenare skog får gå som massaved och granar kokas till fin vit kartong i Fors.
– Eftersom vinsterna kommer orgelbundet sätter vi in pengarna på ett skogskonto och bestämmer själva när vi vill ha beskattningen och när vi vill investera.
Karin Perers ser en ljus framtid för skogsbruket, även när produktionen av tidningspapper minskar:
– Det finns en rad nischer för trä: textilier, ersättning av plaster, fordonsbränsle och hygienartiklar.
Med skogsskötselplanen i näven kliver Karin Perers fram genom sin 110-åriga skog. Som skogsägare har hon full koll på träden.