Inget märkvärdigt att fylla 70 – Börje tar det med ro

Om somrarna åker Börje gärna till stugan som ligger i Ryggen och bygger, där finns det alltid något att göra.

Med lugn röst berättar han att han blir slö på vintrarna, men att det finns massor av saker och aktiviteter att uträtta om somrarna.
– Men det är klart att det ska snöskottas och sådant på vintern, säger Börje.

Börje föddes i Falun 1944. De första åren bodde han med mormor och mamma, eftersom pappan var inkallad i det militära.

Börjes pappas bror ägde taxin i Fläckebo, och när han blev sjuk och gick bort övertog pappan taxin.
– På den tiden var det inte som idag, då fanns en taxi i varje by, säger Börje.

Han berättar att familjen flyttade dit och där blev de kvar. Han trivdes med uppväxten i Fläckebo och berättar att han brukade leka med ett gäng ungar, och att han gick i Hedens skola och i Västerfärnebo.
– På den tiden var skolan sju år. Efter det var det obligatoriskt val skogsskola eller skolkökskök, säger Börje.

Han valde skolköket, en karriär han inte skulle fortsätta med.
– Jag var väl lika ointresserad av skolkök som av skog, säger Börje.

Eftersom Börjes pappa var tvungen att laga taxin och plockade med motorer fick Börje mycket kunskap med sig hemifrån.
– Hela uppväxten fanns det motorer och vi hade dessutom en svets hemma, så det föll sig naturligt.

Börje har provat flera yrken. När han var 14 år började han att arbeta på smidesverkstad och i sex år arbetade han på Bilelektro i Sala. Så småningom fick han arbete på Landrins bil som bilmekaniker, där stannade han i 40 år. Han trivdes med jobbet och kollegorna.
– Men det är ju så, är du lite anpassningsbar så trivs man med det mesta, så är det, säger Börje.

Börje pratar hellre om sin familj än om sig själv. Han träffade sin fru när han var 25 år och de har varit gifta i 35 år. Tillsammans har de en son och en dotter. Han har två barnbarn och två till på väg i sommar. I huset i Skogsbo har han bott i 30 år och trivs med lugnet.

Idag fyller han alltså år, något som han inte själv tycker är märkvärdigt. Hur han ska fira den vet han inte, men det är mycket möjligt att det kan bli någon fest.

När han får fundera ett tag på några milstolpar i livet säger han:
– Det ska vara när barnen föddes, att få följa dem från när de var små och se dem ta första stegen. Eller när man följde dem till idrotten. Det är ju mycket i det vardagliga som är speciellt, säger Börje och ler.