Han undervisar i handel och ekonomi och har varit lärare i 15 år.
Som facklig ledamot i Lärarförbundets styrelse i Avesta märker han att han inte ensam om att tycka att arbetsbördan ökat.
Nu visar Skolverket i en färsk undersökning att bara en tredjedel av lärarnas arbetsdag ägnas åt undervisning.
Resten av tiden går åt till administrativa och praktiska sysslor och att ta hand om och hålla ordning på elever.
–Vi lever i ett stressigt samhälle och föräldrar har inte alltid tid med sina barn.Fler och fler elever mår dåligt och det går ut över skolarbetet.
– Många klarar inte målen och då måste vi följa upp och planera så att de gör det. Det tar tid., sägerAnders Olsson
Undersökningen visar att en grundskollärare i snitt lägger 199 minuter per dag på undervisning.
Samtidigt ägnar de 209 minuter om dagen åt planering, dokumentation och praktiskt kringarbete.
Dessutom lägger de ner 52 minuter om dagen i snitt på att ta hand om eleverna och hålla ordning på dem.
– Många lärare upplever att eleverna mognare senare. Tidigare när de kom till gymnasiet hade de nått en viss mognad. I dag får vi jobba mer med klassrumssituationen. Det är många saker som stör, säger Anders Olsson.
I kombination med att eleverna tar mindre ansvar för sina studier än förr har kraven på dokumentation och uppföljning ökat från lärarnas arbetsgivare.
–Ur elevsäkerhetssynpunkt finns det en fördel med det, men problemet är att det tar tid och energi från undervisningen, säger Anders Olsson.
–Vi lärare är pedagoger, man får inte glömma bort det. Vi är här för att ägna oss åt pedagogiskt arbete.
Vad tror du behövs för att ni ska kunna göra det?
–Man kanske måste fundera på att att ha fler stödjande funktioner i skolan så att lärarna kan jobba mer med undervisning och mindre med allt kringarbete.
–Kurator och elevhälsa gör ett bra arbete men det räcker inte till.
Läraraförbundet har på riksnivå lämnat en offentlig kommentar till Skolverkets undersökning och menar att lärarna i Sverige arbetar orimligt mycket.
Den genomsnittlige läraren jobbar nio timmar och 40 minuter om dagen. Dessutom sker mycket av arbetet hemma på kvällar och helger.
Anders Olsson ser en fara i detta:
–Läraryrket blir mindre intressant och ohälsotalet bland lärarna ökar om arbetsbördan blir för tung. Dessutom är inte lönen hög.
–Vi har redan nu svårt att få tag i yrkeslärare. En utbildad svetsare tjänar i snitt 10 000 kronor mer i månaden än en svetslärare.
"Det blir mer och mer dokumentation hela tiden. Det elevsociala arbetet ökar också", säger Anders Olsson, lärare på Karlfeldtgymnasiet.